HEM 

   BLOGG  

TIKAR  

HANAR 

VALPAR

FrostaEnglish

Så där ja nu har jag lyckats få in bilderna på fel ställe och inte lyckas jag med att flytta dom - det får väl vara så här tills vidare! Njut av bilderna!

 

När Märta o gänget kom hem till sina egna lekplatser skickade dom dessa bilder.

  Vi hade gäster även på påsken 2009.

  Den som vill kan gå in på FrostaEnglish , där ligger alla galleribilderna kvar

 

"Moya"  har inte lärt sig söka kantareller men är ett trevligt sällskap i svampskogen
i alla fall! - nu är det snart svampsäsong 2009!

Texten till höger fick jag från Karina Herdin som hittat den på kennel
Nort Bruns hemsida

 

-

 

GALLERIET

 

 POLACKERNA (PON)

UTSTÄLLNING

GÄSTBOK

LÄNKAR

TRÄDGÅRDEN

 En solig dag i april fick vi besök av Märta o Co .  Märta som en gång i tiden hette "elvan" och "elvis" 

Frosta Skatan - henne matte gillar inte namnet riktigt så numera heter hon "Evita." 
Från att ha varit en liten docksöt 4 veckors valp har hon utvecklats till vad jag tror är Sveriges duktigaste agilityhund av rasen perro sin pelo del  Peru . ( fortfarande väldigt söt)
Hon är kullsyster till Frosta Kajan "Wilda"- som ju blev utställningschampion efter 5 utställningar med cert o BIR och sedan icke att förglömma 1a pris öppen klass viltspår,
godkänt skottprov och anlagsprov och jägarförbundets viltspårsdekal.

"Evita" är verkligen en hund som får uppfödarhjärtat att klappa av stolthet.


Evita är förmodligen Sveriges enda peruan som tävlar Agility officiellt.
Inte nog med att hon tävlar, hon gör det dessutom framgångsrikt.
Att få till ett lopp med 0 fel på hinder och inom referenstiden är
jättebra, bara det. Att det sedan dessutom räcker till att få en
uppflyttningspinne är jättebra.

Hitintills har Evita lyckats att få en uppflyttningspinne i Agilityklassen
och i början av oktober lyckades hon erövra den tredje uppflytttningpinnen
i Hoppklass I och blev därmed uppflyttad. Nästa år kommer Evita att tävla i
Hoppklass II.

- - -

Om du vill göra en jämförelse med utställning kan man väl säga att ett
0-lopp är jämförbart med att hunden får ett CK - i båda fallen uppfyller
hunden en sorts utmärkt kvalitet. Uppflyttningspinne tilldelas de hundar
med 0 fel som placerat sig bland de 15% bästa.....

Att bli uppflyttad innebär att komma bland de 15% bästa och ha 0 fel tre
gånger....

Själv har jag aldrig sysslat med agility, tror jag är för gammal vid det här laget.

Men jag är glad att se att hundar av min uppfödning visar framfötterna! 
Har sett på någon hemsida att man tränar agility men jag tror "Evita" hitintills är den första som tävlat officiellt.

Fick följande mail från Evitas matte:


Kom på att om du vill bygga på med mer fakta om agility, kan du skriva att
Evita har sprungit med en snitthastighet av knappt 3,5 (3,35) meter i
sekunden i klass I. För att klara tiden i klass II måste hon springa nästan
4 meter i sekunden (3,75) - det vet jag inte hur vi skall lyckas med....

Hur mycket det blir i km/tim avstår jag ifrån att räkna på - men det är snabbt.

Nyårshälsning från Frosta Ananas "Lotta" 31 dec 2008

Nyårshälsning från "Elvis" numera "Märta" 29 dec 2008

Frosta Papageno och Frosta White Lady - 2 hundar som jag behöll och drabbades av det som alla hoppas slippa "tunghäng"

  En del hävdar att det finns en diagnos "glossoplegia" (tungförlamning)

men dessa hundars tungor är inte förlamade, ordentligt undersökra, full rörlighet men lite i längsta laget, kanske har det med avsaknaden av hörntänder att göra. 

 När jag googlade på glossoplegia hittade jag en artikel om indiska vattenbufflar - inget annat!  Nåväl - med dessa båda sprack en del

uppfödar - och utställningsplaner! 

White Lady "Nufflan" ställdes trots detta ut i juniorklass och domarn - en klok man med humor - drog i tungan och sade "den här skiten får ni dras med, det finns i generna" ,

med andra ord - om han har rätt så kan det drabba oss alla, men det dyker sällan upp före 6-8 månadersåldern!   Då gäller det att hitta trevliga sällskapshundshem!

 

 

 

Worldwide Gökungen - pappa till "Evita" och "Wilda"

 

Tre av mina 4 pequeno -dvs under 40 centimeters mankhöjd!

Hemma igen efter promenaden! 

Höstdimma - då går vi inte ut i flock!

"Tre

 


 

 

" Moya"

 

 

Tre bilder på "Humlan" som bor i Göteborg och ibland träffar Hanna Palm - PSP ägare och duktig fotograf. Tack Hanna för fina bilder.

Undrar ibland om livet inte vore enklare med porslinshundar eller

minigrisar - ett alternativ till jordfräs!

 

Frosta Papaya -kallas numera Paya- när hon var  liten valp kallades hon Dunsa- hon var stor och lite av kullens klumpedunsa!

Sinchi -från min första PSP-kull- prickarna försvann - men han är fortfarande väldigt vacker.

Maja - Sinchis o syskonens mamma - en glad pensionär!

INTI - har blivit en stor stilig pojke- som bor i Dalarna och tränar agility

När Inti flyttade

Ada ( Frosta Audrey Hepburn) fick nyligen en ny bil , som hon älskar!

Heffa - SUCH Frosta Heffaklump - min sista PON, min gårdshund! Heffa fick en tusenfoting i present för någon tid sedan - den bärs ut och in flera gånger per dag. Den polska vallhunden som jag var med och introducerade i Sverige var väl inte så frisk o sund som man trodde.  Eller har hundvärlden hamnat i ett hysteriskt letande efter fel - för att allting skall bli rätt?? Heffa är i alla fall en frisk o sund hund nu för tiden.  Hon har bidragit med blod till forskningen och klassades som en mycket frisk gammal hund.  Hon opererades för ett par år sedan , hade cystor på äggstockarna.  När man går bakåt bland hennes släktingar så har  många drabbats av hormonella problem, cystor och livmoderinflammationer av varierande typ.  Med detta facit i hand så borde nog inte avkommorna användas i avel , men detta kan jag inte påverka.

julegäster 2008

28 dec 2008 - rimfrost

Vera som den dagen döptes om till Lera!!!!

mera rimfrost

Älvis / Älvan som numera kallas Märta bor med vargarna i skogen!

"Tequila" bor i Gällivare och har skickat ett par vackra höstbilder.

"Tequila" i annat ljus - hon är rödbrun!

"Kimmen" - min lille (39 cm mankhöjd) tjeckiske pojke har  inte  perfekta öron men fick tack vare sina övriga positiva sidor cert o BIR på Ölandsutställningen sept 2008.  Han är en väldigt glad och trevlig liten hund. Det där med öronen är ett lustigt kapitel, öronen är viktiga, inte bara att höra med utan för att synas och se bra ut. Att Kimmen inte har perfekta öron är nog mitt fel, jag har slarvat med tejpningen!! Må så vara men har man korrekta öron så har man det av sig själv.  Tyvärr ser man allt för ofta bilder av "peruaner" med tejpade öron, så tejpa öron är inget man gör i smyg inte!

Nu skall "Mini" Frosta Pepino få vara som andra moderna hundar - dom bloggar!!

I lördags 18 okt åkte vi på utflykt matte och jag - trodde vi skulle ut på något roligt, men det var inte varken svampskogen eller utställningsträningen eller Bitterna hundklubb så jag kände mig lite förvirrad när vi plötsligt var vid Herrljunga Brukshundklubb. Vi skulle ägna oss åt MH- vad det nu är??? Vi var där i mycket god tid och promenerade på apellplanen , tittade på agilityhinder m m - men i skogen fick vi inte gå.  Matte gick i skogen med en massa människor som kallades publiken och en svart hund. Jag låg i bilen och väntade och hörde hur dom sköt i skogen och undrade vad dom gjorde med den svarta hunden!

Så fick vi då äntligen gå i skogen, först gick publiken sedan vi och han som bestämde vad vi skulle göra. Fick hälsa på publiken och hälsa på dom som bestämde och så ville dom leka med mig. Trams, urhundar leker inte, i alla fall inte på kommando. Så ville dom kampa med en trasa - man är väl ingen kamphund eller hur?  Så hade dom en annan trasa som satt fast i ett snöre och drogs iväg uppför en liten backe - dom försökte två gånger och till slut gick jag dit o kollade vad det var - det var en skurtrasa!

Förmodligen var dom missnöjda med mina insatser så dom skulle skrämma mig med en gubbe som flög upp från marken. Matte blev så rädd att hon släppte kopplet och jag stack.

Matte var modig - hon gick fram till gubben - hon stod där paralyserad i sin gula jacka och såg ut som en jättekantarell på rymmen.

Jag sökte skydd hos publiken

Matte satt på marken och talade med gubben - blev lite orolig för henne och bestämde mig för att rädda henne.

Vi talade lite om gubben och han verkade ofarlig och på något sätt fuskig. Så ok då- jag gick fram och nosade, hade han sparkat, ja då hade jag huggit honom i benet.

Jag brukar ju gilla mattes kompisar men den här var jag tveksam till.  Tyckte det var skönt när vi fortsatte vår promenad.

Men tro inte det var lugn o ro - plötsligt brakade det loss. Det kallades "skramlet" och var väl inte vad man väntat sig just där och då.

nu trodde dom att dom skulle skrämma mig igen men spökena var väl inte så förfärliga - klart att man tar det försiktigt och talar om vad man tycker.

Det fanns två spöken - det andra tror jag att jag kände igen på lukten- henne känner vi!

Vi fick gå närmare och närmare och matte fick hälsa på dom och ta av deras mössor och så visade det sig att det vara ju bara fusk - helt vanliga snälla tjejer utklädda till spöken.

Så trodde jag att det var slut för i dag / tack för i dag. Hade nog inte skött mig så där exemplariskt .  Kvar var ett moment - skottet- det var otäckt, matte sprang runt o fjollade sig och skulle få mig att tänka på något annat än det skott som skulle komma - jag tänkte mest på frågan om dom tänkte skjuta mig där och nu!  Jag var lite rädd, blev väldigt glad när det bara blev ett skott och sedan fick jag gå till bilen!

Ärligt talat - det var skönt att komma hem och jag förstår inte varför man skall utsättas för detta MH.  Vad jag vet är vi två peruaner som drabbats av detta , Sinchi och jag, våra protokoll var faktiskt ganska lika, små nakna, tråkiga hundar som inte ville leka o jaga skurtrasor över stock o sten!

Hälsningar Mini

 

kennel frosta © 2006 • mail to: frogbm@tele2.se• phone +46 0512-70345

 

 

 

The Peruvian Hairless Dog’s movements are very light and elegant. Some of
them move like Paso Fino horses. And they still achieve high speed, even on
a track, he is a good runner - they have been used as carriers, they
delivered mail from village to another